2011
Japp, då lider 2011 mot sitt slut, ett händelserikt år men ändå har jag degat rejäl på livet.
Vi fick förfrågan om att ha Kwanza på foder och tackade ja. Till en början red både jag och Emma lika mycket på båda hästarna men efter några veckor bestämde vi att jag skulle ha Kwanza och Emma Astan. Jag red fortfarande Astan någon gång i veckan mdå men nu blir det alltmer sällan.
Min resa med Kwanza började lite knackligt men hon är en svår ponny och hon var helt olik Astan. I sommras var hon grymt fin och tävlingarna och träningslägret hos Sandra gick som på rels. Jag fäste mig mer och mer vid denna fläckiga busponny. Även dressyren rullade på bra.
Till hösten var vi innne i en svacka, Kwanza var hård i munnen och vi stretade liksom emot varanda. Jag var med i div 3 dressyrlaget med helt okej resultat men inte precis något att jubla över.
Jag märkte dock att även om hon var spänd inne på banan tyckte hon verkligen om att visa upp sig för på framridiningen gick hon som en klocka dom flesta gångerna.
Men hemma gick det ofta riktigt dåligt när jag red. Vi tog dit en tandläkare och det visade sig att Kwanza hade sår i munnen pga av sina vassa tänder. Detta för att det var länge sedan någon kollade hennes tänder, så det var tur att vi gjorde det. Efter tandläkaren gick det hela tiden bättre och bättre och jag är ganska säker på att tänderna var problemet vid ridningen.
Vi flyttade till ett nytt, betydligt mindre stall och hästarna fick vara ute mer om dagarna. Nu går Kwanza som en klocka när jag rider i skritt och trav, gallopen går oftast bra men vi har en liten bit kvar. Den är däremot mycket kortare än innan.
Jag säger som alla andra, 2012 ska bli mitt år.
Jag ska verkligen leva livet. Vara med mina vänner, lägga ner så mycket tid jag kan på Kwanza och bara ha allmänt roligt!
Jag, Kwanza och Astan önskar alla mina läsare ett gott nytt år. Hoppas alla får ett riktigt nice avslut på 2011 och en riktigt nice start på 2012!
Vi fick förfrågan om att ha Kwanza på foder och tackade ja. Till en början red både jag och Emma lika mycket på båda hästarna men efter några veckor bestämde vi att jag skulle ha Kwanza och Emma Astan. Jag red fortfarande Astan någon gång i veckan mdå men nu blir det alltmer sällan.
Min resa med Kwanza började lite knackligt men hon är en svår ponny och hon var helt olik Astan. I sommras var hon grymt fin och tävlingarna och träningslägret hos Sandra gick som på rels. Jag fäste mig mer och mer vid denna fläckiga busponny. Även dressyren rullade på bra.
Till hösten var vi innne i en svacka, Kwanza var hård i munnen och vi stretade liksom emot varanda. Jag var med i div 3 dressyrlaget med helt okej resultat men inte precis något att jubla över.
Jag märkte dock att även om hon var spänd inne på banan tyckte hon verkligen om att visa upp sig för på framridiningen gick hon som en klocka dom flesta gångerna.
Men hemma gick det ofta riktigt dåligt när jag red. Vi tog dit en tandläkare och det visade sig att Kwanza hade sår i munnen pga av sina vassa tänder. Detta för att det var länge sedan någon kollade hennes tänder, så det var tur att vi gjorde det. Efter tandläkaren gick det hela tiden bättre och bättre och jag är ganska säker på att tänderna var problemet vid ridningen.
Vi flyttade till ett nytt, betydligt mindre stall och hästarna fick vara ute mer om dagarna. Nu går Kwanza som en klocka när jag rider i skritt och trav, gallopen går oftast bra men vi har en liten bit kvar. Den är däremot mycket kortare än innan.
Jag säger som alla andra, 2012 ska bli mitt år.
Jag ska verkligen leva livet. Vara med mina vänner, lägga ner så mycket tid jag kan på Kwanza och bara ha allmänt roligt!
Jag, Kwanza och Astan önskar alla mina läsare ett gott nytt år. Hoppas alla får ett riktigt nice avslut på 2011 och en riktigt nice start på 2012!
